sofiesallt

FREDAG. Äntligen är arbetsveckan till ända, det värsta är att den här veckan haft tandläkarväder och jag ville ändå inte jobba en sekund, hur ska det bli om toppenvädret kommer tillbaka? Hemska tanke. Men jag märker direkt hur glad jag blir av att träna, två dagar i rad och jag känner mig mycket hälsosamare, men ska inte ljuga om att jag är något sjukligt sugen på ostbågar. Därför blir det en påse gula krokar och en skvaller tidning när jag ikväll beger mig in på nattjour. Nu trycker jag i mig fruktsmoothie och mig själv måste jag trycka ner i sängen för att klara av natten på Skälby.

TISDAG. Här skulle det ha varit en bild på mig i en fin maxiklänning, istället får jag svida om till målarkläder för att åka ner och hjälpa mamma och pappa med det sista i deras nya hus. Jag tänkte ta med mig den lille kissen så hon kan få en hint av vart hon är på väg i livet. För själv vet jag inte alls, vart jag är på väg i livet alltså, rent utbildningsmässigt. Linné och hans universitet är bra knepiga och då ska vi inte börja prata om hans hemsida och hur alla skickar vidare dina frågor till en ny person. Jag får bli lokalvårdare för all framtid, hujeda mig så illa ska det nog inte bli. Några som verkligen inte behöver tänka på sånt här är de tre söta ungarna som var här tidigare och frågade om jag ville köpa saft av dom. Ett glas kostade bara fem kronor, som pojken påpekade mycket noggrant. Det var växel på en hundring eller kort som gällde, det sket sig.

TISDAG. Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Så kan man säga om man trodde att man skulle vara ledig tills vecka trettio men fick upp och hoppa imorse och sedan jobba heldag. Inte nog med det, jag ska jobba imorgon med och mina förberedelser är noll. Jag som brukar ställa klockan lite lite tidigare och plocka fram några plagg ur arbetskollektionen för varje dag som arbetsdagen närmar sig, vilket det inte fanns en chans till denna morgon med ett yrvaket telefonsamtal efter en dålig natts sömn. Men eftersom dagen gick bra tänkte jag nästan göra en repris. Inga förberedelser; bara sitta här med ett glas oboy, klippa lite inspirationboard och kolla på what not to wear.

TISDAG. Back from the dead och det med besked. Det har hunnit skapas sjuttio kolakakor under min uppståndelse och det tror jag är fler än jag själv som kommer tacka mig för. Dom är delikata och dom är många, så som jag vill ha det. Det har också hunnits med att sålla igenom alla söndagens bilder och lägga upp hälften av dom. Vad som inte hunnits med är en annan helt obefintlig fråga. Sådana frågor finns inte när man varit klar med allt skolarbete i snart en vecka.

ONSDAG. Och DÄR (stoppar osynlig klocka) var jag klar med allt skolarbete. Har haft den här nedrans evolutions rapporten i hälarna nu ett tag och var en befriande känsla att släppa den. Jag vet att vi har en vecka till på oss men jag vill verkligen kunna göra precis vad jag vill nu utan det minsta dåligt samvete. Det enda som stoppar mig nu är ekonomin, dessvärre har det aldrig varit ett hinder förut. Har man generösa människor i sin närhet och en pojkvän med hundra lappar i högar på skrivbordet så är en uteservering eller utgång aldrig långt borta (bara sisådär två mil om jag är hemma i Hagby). Vad som dock är ett extremt dilemma är mina upptagna eller panka vänner. Jag är rädd för att jag kommer stängas av från gymet snart, vad ska de tro när man kommer in nästan två gånger om dagen? Men det är inte mitt fel, det är alla andras fel. Alla andra i hela världen som inte har tid för mig.

ONSDAG. Sitter och beställer kläder för att slippa göra läxor, inte för att det känns som ett tvång men plånboken får lida för mitt sista pluggande. Som om det vore något nytt? Bara natur och lite pill på partiprogrammet så är jag verkligen klar med skolan. Jag kan inte riktigt förstå det, och då kan jag inte ens sätta mig in i vilken lättnad de är för dom som inte ska plugga vidare. Men ändå, tänk, jag får ledigt fram till första september. Och om jag inte kommer in på den linje jag vill så har jag mer ledighet från skolböckerna. Hur som helst är det mindre än tjugo dagar kvar i skolan på Stagnelius, på internationella, på stressen. Jag suckar och skriver om människans utveckling från apa till homo sapiens sapiens.

          

TORSDAG. Nu kanske du tror att jag har legat och myst sedan i tisdags. Fel fel fel fel. Jag fick inte ens gosa då, inte ett dugg faktiskt. Pluggade till nio, gav min man lite glass och bananer innan vi snabbt däckade. Ja, så fick det firandet bli, bananer och glass. Jag har tyvärr fått behålla pluggprofilen hela veckan med undantag ifrån en afroträning igår kväll. Just nu sitter jag vid datorn och teven och roar mig själv för första gången sedan i söndags och så fort jag trycker på publicera måste jag gå tillbaka till skolarbetet. Eller gå förresten, jag ska åka iväg och spela in våran presentation och handla paj för att göra Charlotte glad. Och de som känner Charlotte vet att hon inte delar med sig av leenden hur lätt som helst. Jag vill vara klar med skolan, jag vill ligga framför teven och gosa hela dagarna. Låt mig vara! Näää, ska få klart allt skolarbete tills den tjugoförsta, ett eget alldeles heligt löfte. Måste gå, dags att leta upp skägget, jag är amish denna eftermiddag.

MÅNDAG. Med vetskap om att det är mindre än en månads skoldagar kvar till studenten, Adams information om att inga pengar kan dras in under en så kort tid och det faktum att jag har hundra procent närvaro i alla ämnen förrutom två (enligt dexter) så har jag kommit fram till den insikt att jag nu kan bestämma helt och hållet själv vilka lektioner jag ska gå på. Alla uppgifter som ska göras denna sista tid i gymnasiet har lämnats ut och ska mest nu bara bli gjorda. Varför ska jag då sitta i skolan och lyssna på onödig information när jag kan vara hemma och få dom uppgifterna gjorda? Jag vill få så mycket gjort som möjligt nu när vädret fortfarande inte håller måttet och innan folk börja fira sin frihet med dunder och brak. På tal om dunder och brak - det har varit fyra stora naturkatastrofer nu sedan det nya året påbörjades. Såna stora katastrofer som vanligtvis sker med decennier emellan. Tänkte bara att någon skulle uppmärksamma det eftersom alla verkar strunta i det ganska så hårt.

ONSDAG. Vill du veta någonting om Mörbylånga så kom till mig. Jag vet allt om Mörbylånga, till och med vart det ligger. Men skynda er för jag glömmer ointressanta saker väldigt snabbt.

TORSDAG. Det är helt sjukt. Jag satt idag av hela provtiden. Det var två timmar avsett för engelsk referatskrivning utan instruktioner. Jag brukar gå samtidigt som arvid, vi är liksom kortfattade av oss, som gick innan jag ens var klar med första kladden på första uppgiften. Jag känner mig på något sätt och vis duktig. Jag satt av min tid och jag kollade faktiskt upp de ord jag inte var säker på. Efteråt var jag tvungen att kolla på reflektionen från skyltfönsterena så det verkligen var jag. Det var jag, jag med väldigt ruffsigt hår.

TORSDAG. Maximalt många timmar i skolan? Finns nog inga sådana gränser. Elva timmars sittande tycken är idag avklarat. Jag som trodde att jag skulle få någon paus var helt fel ute och mina rumpknotor är överanvända medan mina pengar oanvända. Jag som så gärna ville gå och köpa en svart bok för att klistra in och skriva fina saker i som e scrapbook eftersom min inspiration ligger på noll just nu. Det är nästintill vår ut och jag har lust att ha sneakers, boyfriendjeans, hängseln och en awesome tisha - istället sitter jag med nertryckt underställ i pennkjol pga aulans kyla. Även om jag precis kommit hem och egentligen bara vill läsa elle (som fortfarande är i mittenuppslaget av Keira) så tillåter jag inte mig själv eftersom jag vill vara i balans när jag kollar igenom denna upplaga av själslig vandringsfärd. Istället rättar jag lite på PArapporten och längtar till morgondagen i Ekenäs.

ONSDAG. Dagen då alla, något år över arton, ska vara överlyckliga och fulla av liv för att ta sig ut på krogen. Själv sprang jag till skolan efter att bussen kraschade, skrev mitt vackra lilla lands namn på två resolutioner och gick med, min medarbetare och kumpan, Fannie till gymmet. Tillbaka till aulan för ett möte på tio minuter innan vi fick äta biff ála Lindström i två tappningar och ett samtal med många uppfattningar. Hur mycket strunt vi än pratade och hur mycket vi än hängde i korridoren hade jag fortfarande två timmar till mitt nästa möte. Det fick helt enkelt bli ännu en runda till gymmet och träningvärken från det tidigare passet kändes redan av kraftigt. Tillbaka till skolan för ännu ett tio minuters möte och nu sitter jag här för att driva tiden framåt innan ännu en måltid ska ta min tid tills vi avslutar denna dag med att få ett häfte med resolutioner. Dessa resolutioner ska läsas ut tills imorgon och jag måste bestämma mig för vilka jag tycker om. Just det, sa jag att jag ska dansa ikväll och därefter inte kommer orka gå ut på krogen?

MÅNDAG. Tre produktiva timmar senare känner jag mig lugn med projektarbetet. Vi har allt material och vi har upplägget, nu är det bara att skriva ner allt och få ihop alla förkortningar till meningar som en utomstående faktiskt kan förstå. Vi valde verkligen inte det lättaste PA:t man kan tänka sig, hotad integritet i olika åldrar, what do you say about that? Bara titeln borde ge oss högsta betyg, och med tanke på att vi vet vad det innebär gör det ju bra galet. Sista dagen i varma bekväma kläder idag, imorgon och de kommande dagarna fram till helgen gäller dresscode. Det blir pennkjol, blus, kostymbyxa och kavaj. Snoffsigt ska det vara när alla FN ambasadörer hälsar på och vi löser världens dilemman.

SÖNDAG. Nu är vi tillbaka på fötter igen efter lite hårklippning och ansiktsmask. Gårdagen bjöd på extremt solsken.. Rakt i ögonen på två bakfulla människor sovandes hos Phille. Det blev uppstigning långt innan väckarklockan, rättare sagt kvart i nio. Med frukost och lite skratt i kroppen följde pojkarna med mig till jobbet när de skulle ut med hunden, om de bara hade stannat kvar. För det spökar på mitt jobb, jag lovar, dörrar stängs och det känns alltid som om man ska backa in i någon. Springandes lämnade jag jobbet för att baka kladdkaka åt pojkarna innan jag och jesper blev bjudna på restaurang av farmor Kajsa. Kyckling, klyftpotatis, bea och rödvinsås är verkligen inte fel på någon bakfylla alls! Sådetså. Idag gör jag allt för att slippa läsa mina böcker..

TORSDAG. Jag går nu mer på penicillin emot min värkande tand och svullna kind. Den goda nyheten är att jag fortfarande får dricka alkohol! Jag som tvekade på att hämta pillrena, och därmed ha ont i några dagar till, bara för att få fira in Planes 20 års dag så som man ska. Så nu sitter jag här lite slö i huvudet och kollar på alla satc avsnitt jag redan sett samtidigt som jag bakar chokladmuffins. Dumma anna till att bjuda mig på en sån sockerrush så där på morgonen så att jag sedan gått sugen på muffins hela dagen. Bäst att få de små kletiga värmda och fasta nu. Imorgon vill jag baka drömmar. Först ska jag bara skriva två resolutioner om människohandel och våld emot kvinnor, hur man ska lösa detta problem i så många länder som möjligt och sedan ett position papper om att alla ska få äta sig mätta. Detta ifrån Costa Ricas synvinkel. Har jag sagt åt er att inte välja internationella?

MÅNDAG. Magnus fyllde fyrtiosex igår och det blev middag nere i Krankelösaskogarna. Jag var mest bara trött både i huvudet och på julmaten. Enough must sometimes be enough. Det blev inte bättre utav att oroa sig över hur man skulle klara första dagen på jobbet sedan sommarlovet. Det är ändå uppstigning kvart i sex, något jag absolut inte är van vid och när man sedan inte kommer i sängs förren ett tiden så hinner man knappt lägga ner huvudet förrän det ska upp igen. Idag vaknade jag med ett fruktansvärt illamående som fick hålla i sig tills jag kom hem igen halv elva och frukost kunde slinka ner. Jag måste fortsätta att beklaga mig om att jag egentligen inte alls tål mitt jobb, men det säger vi inte till chefen, för jag behöver varenda öre. Vad gör man då en dag som denna när man slutar jobba så tidigt och har varit på två bio inom tre dagar? Man sätter sig framför satc och där sitter man tills raggmunkarna är klara för att sedan sitta och kryssa i nya H&M katalogen. Livet är bra hårt, kanske inte som i 2012 eller Avatar, men ändå rätt hårt. Tänk om man vore blå och allt man rörde vid lös vackert, vad vore väl en natt på slottet. Jag ger mig, jag ger upp, jag tar mamma i handen och färgar ögonfransarna nu innan jag måste ta kvällen för att klara morgondagen med lite mer akvtiviteter än dagens.

TORSDAG. satt kvar en timme för länge i skolan, nästan själv, för att sedan få reda på att det inte gav mig ett skit, förrutom att jag missade två bussar hem. grr. Mycket grr just nu känns det som. Men nu är engelska c rapporten på det yttersta klar och det som ligger kvar här framför mig är huvudvärken. Pengar rullar in och ut ur min plånbok just nu så till den grad att jag borde be Sollan sy igen den. Fast hon är väl inte rätt kvinna att fråga när det gäller att snåla. Sissi kanske? Körkortet och balklänningen ruinerar min precis inkomna lön till min shoppinggrän, därför ska jag på lördag söka ett till extrajobb, wish me luck :)



Jag har världens bästa pojkvän/fästman, så är det bara. Behöver inte ens förklaras. punkt.

FREDAG. Skolproblematik, med stora utropstecken. Det hela slutade med en bank i dörren och en lärare i ovisshet om sin framtid. Körskolan med Amanda och med ett konstigt flin på läparna medans frågorna kom och gick. Gick gjorde även jag till jobbet där det lössläppta teaterfolket återigen förstör mitt arbetsschema. Vad gör man när det springer runt fyrtio utvecklingsstörda barn på det området som tar längst tid att städa? Jo, man får stå utanför och vänta i nära halvtimmen, ogillaknappen stenhårt inpressad.



Nu sitter jag här hos matilda och har lyssnat på de sentimentala samtal som går ända ner till afganistan och tillbaka, sorgligt det där, men eftersom det är frivilligt så kan jag inte säga någonting om det. Det jag kan säga någonting om är att det står en guntrum och två cider på bordet och väntar på mig. Vad matilda ska preparare sitt sinna med denna kväll får bar tiden avgöra (inte knark, även om det kan ha låtit så).

TISDAG. Just när man hade tid över och hade tänkt sätta sig med de, inte så brådskande men ändå, betungande läxorna så minns man plötsligt att det påbörjade dokumentet ligger på skoldatorn, grr. Vi får ändå göra vårt bästa och försöka minnas vad som står i det där gamla schetna windows 93 dokumtet som fastnat på de slumrande datorerna på stagg. Annars finns det ett gossip avsnitt att avnjuta, ett solarium att underhålla huden med eller en middag till familjen att spisas. Jag går varken lott-/ eller sysslolös tills nästa tisdag. Stora ljusa tankar skickas till nästa tisdag och vi hoppas på att tålamodet håller lika länge.

MÅNDAG. Skönt att vakna till sinnenas fulla bruk ett dygn försent. För igår låg jag till sängs till klockan fem, åkte hem och försökte läsa ut engelska boken men bara somnade hela tiden. Höll på att svimma i duschen pch bestämde mig för att jag behövde nog sova ruset av mig lite till. Med världens sovmorgon var jag ändå så ambitiös att jag klev upp tre timmar för tidigt och intog läsfåtöjen och läste på den jätte åksjuka bussen bara för att jag trodde vi skulle ha bokredovisningen på morgonen. Ne istället gjorde vi absolut ingenting på hela skoldagen. Så missnöjd.

Därför slänger jag mig i solariumet och får hudcancer och bara hoppas på att det är roligare helt enkelt.