sofiesallt

MÅNDAG. Jag håller på att gå ner i depression. Jag vill helst inte göra någonting, förrutom att träna, men jag vill helst inte vara med om resan dit och hem. Jag har ingen hjärnork och känner mig mest bara ful. Matilda säger att det är vädret, delvis rätt eftersom jag kände mig gladare under de timmarna solen sken idag. Men min egna uppfattning har mer med mode att göra. Jag är helt enkelt trött på det tjocka, mörka, fodrade och platta. Det finns enstaka snygga vinterkläder men de är sedan långt tillbaka förbrukade utan att snön följde dom bort. Som en av världens mest frusna människor har jag fåtal gånger kunnat klä mig vackert denna årstid och när man heter Bambi i andra namn har man inte ens fått känns sig lång eller ha bra hållning. Ta bort snön så har vi kommit en bra bit på vägen, när vi sedan börjar prata tio-femton plus så är jag nöjd. Vi ska inte ens tala om när jag börjar bli lycklig med fjorton centimeter och slanka ben som slutar synas vid kjolkanten.

Outfits som gått under åren och som gör mig glad. Undra om det är kläderna eller minnet av sommrarna?