Ung. mot. in. my. ass.
FREDAG. Då var det dags att besöka mottagningen för ungdomar, det skulle ju bara vara en kort stund. Jag sa direkt upp mig ifrån morgonens lektion i hur man blir behandlingsassistent, för jag vet mycket väl hur lång tid en kort stund är. Så jag tog mig av bussen och gick raka vägen – från cafe corner till oändligheten. Jag hann knappt sätta ner min nya fräsching till muggtermos innan Helene ropade in mig och öste komplimanger över den nya blommiga kärleken. Innan mitt stolta leende ens hade hunnit försvinna ifrån mina läppar hade hon hunnit börja: Har du sex? Med en partner? Hur många sedan debuten? Röker du? Dricker du? Använder du droger? Vet du riskerna? Vill du att jag ska dra dom igen? Har du blödningar? Men du känner dig fortfarande kvinnlig och så ändå? Hur lång är du? Hur mycket väger du? Är du nöjd med din kropp? Har du ont under samlag? Har ni testat er på länge? Vill du göra en undersökning nu? Kan du ta av dig tröjan där lite? Är det ditt normala blodtrck?
Hälften av frågorna kunde jag inte svara på, en fjärdedel ville jag inte svara på och den sista delen förstår jag inte varför hon måste veta..
